Varje skola har sin egen verksamhetskultur och vardagspraxis. Utgående från grunderna för läroplanen har skolorna eller kommunerna också definierat sin verksamhetskultur i sin läroplan. I de nationella grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2004) definieras verksamhetskulturen på följande sätt: "Till verksamhetskulturen hör alla skolans officiella och inofficiella regler, handlingsmönster och verksamhetsformer och de värderingar, principer och kriterier på vilka skolarbetets kvalitet vilar. Till verksamhetskulturen hör också verksamheten i skolan utanför lektionerna, såsom fester, temadagar och olika evenemang."
Lärmiljön och de pedagogiska metoderna inverkar på skolans verksamhetskultur. En central del av skolans verksamhetskultur är samspelet mellan skolans vuxna och eleverna. Det är viktigt hur de vuxna bemöter och lyssnar på eleverna. I en gemensam verksamhetskultur känner alla sitt ansvar för skolans fysiska, psykiska och sociala lärmiljö. I praktiken innebär det att eleverna och lärarna tillsammans planerar, genomför och utvärderar skolans verksamhet. Verksamhetskulturen kan granskas ur tre olika perspektiv: yttre, uttalad och outtalad verksamhetskultur.
                                                                                                                                                                Osallistuva oppilas, yhtisöllinen koulu​

VERKSAMHETSKULTUR
YTTRE KÄNNETECKEN

UTTALADE VÄRDEN, MÅL OCH KUTYMER

OUTTALADE NORMER, VÄRDEN OCH MYTER ​​​​​
Utgående från de goda modeller som presenteras på POLKKA tycks verksamheten i skolorna förändras så att de viktigaste och mest betydelsefulla resultaten uppnås i samarbete och inom olika nätverk. Beaktansvärt är hur både elevernas och lärarnas intresse och engagemang går hand i hand med deras motivation, och hur värderingar och attityder aktiveras genom konkreta aktiviteter. Också en kompetent pedagogisk ledning, liksom en konkret verksamhet som styr både innehållet och metoderna i skolan, ser ut att främja lärandet.

Skolorna har bra verksamhetskultur och nationella normer för att genomföra temaområdet internationalism. Kunde kollektivt samarbete vara ett nytt koncept? Ett koncept som skulle leda till att Utbildningsstyrelsen, utbildningsanordnaren, skolan, rektor, lärare, elever och föräldrar skulle ha ett närmare samarbete inom och utanför skolan. Sociala medier ger oss möjlighet att betrakta bekanta saker och ting med nya ögon. I bästa fall kan sociala medier främja användningen och gemensam behandling av information och leda till en öppnare lärkultur som stödjer innovativitet.


Kvaliteten på skolans verksamhetskultur och den lärmiljö som eleverna erbjuds har också stor betydelse för hur målen uppnås. Bildning för framtiden skapas bäst i en skola där man bemöter, behandlar och lyssnar på varandra på ett sätt som är uppbyggande för de enskilda individerna och deras självkänsla. I en sådan skola kan interaktion och respons hjälpa individerna att upptäcka sina styrkor och sporra dem att lära sig mera.


Halinen, I. (2011) Kompetenssiajattelu ja sen vaikutukset pedgogiikkaan.
​Teoksessa Jääskeläinen, l., Repo, T. (toim) Koulu kohtaa maailman. MItä osaamista maailmankansalainen tarvtsee? Opetushallitus. Oppaat ja käsikirjat 2011:16.