Syftet med läroplanen är att bygga en bro mellan elevernas behov och utbildningsmålen. Läroplanen fastställer ramarna för skolarbetet. Läroplansmålen och skolornas tillämpning av läroplanen förutsätter gemensam diskussion och genomgång av innehållet. Det krävs samarbete för att alla ska förbinda sig till målen och för att målen ska styra skolans verksamhet.

I lagstiftningen som reglerar den allmänbildande utbildningen, såväl som i de nationella grunderna för läroplanen och de lokala läroplanerna tas internationalism upp både i värdegrunden och i beskrivningen av temaområden och läroämnen. Grunderna för läroplanen förpliktar skolorna att genomföra internationaliseringen så alla elever har lika möjligheter att ta del av den.
I de nationella läroplansgrunderna uppmanas skolorna att skapa ett samband mellan värden och verksamhet. I Finland består värdegrunden i läroplanen av mänskliga rättigheter, jämlikhet, demokrati, bevarande av naturens mångfald och omgivningens livskraft samt tolerans för kulturell mångfald. Skolornas uppgift är att utifrån dessa värden främja social gemenskap, ansvarskänsla och respekt för individens rättigheter och friheter.

I grunderna för läroplanen ingår internationalism också i temaområden, vars syfte är att stödja elevernas kulturella identitet och delaktighet i det finländska samhället och den allt mer globaliserade världen samt främja tolerans och interkulturell förståelse.

I de nuvarande läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen och gymnasiet lyfts internationalism dessutom fram i innehållet i olika läroämnen, bland annat i form av interkulturella färdigheter som eleverna ska tillägna sig. I undervisningen i modersmål och litteratur ska eleverna till exempel lära sig att uppskatta det egna språket och den egna kulturen men också att förstå kulturell mångfald och flerspråkighet och utveckla språklig och kulturell tolerans. Enligt läroplansgrunderna ska undervisningen i bildkonst i den grundläggande utbildningen skapa en grund för uppskattning av och förståelse för den visuella världen i elevens egen kultur och i främmande kulturer medan målen för undervisningen i historia i gymnasiet åter betonar förhållandet mellan människan och miljön, förståelse för kulturella olikheter och betydelsen av internationellt samförstånd.

Centrala frågor i samband med den pågående revideringen av läroplansgrunderna är hurdana färdigheter lärarna och skolans övriga personal behöver för att kunna arbeta på ett sätt som främjar framtida bildning och kompetens och vilken betydelse läroplansgrunderna och de lokala läroplanerna har som vägledning och stöd i lärarnas och skolornas arbete?

                             Om vi vill att skolan ska utveckla gemenskap och vara intellektuellt utmanande för                                eleverna, måste den vara det också för lärarna. Läroplansarbetet och utformandet                                av kompetenser ger en utmärkt möjlighet till detta.

                                                     Halinen, I. (2011) Kompetenssiajattelu ja sen vaikutukset pedgogiikkaan.      
                                                      ​Teoksessa Jääskeläinen, l., Repo, T. (toim.) Koulu kohtaa maailman. Mitä osaamista
                                     ​                maailmankansalainen tarvitsee? Opetushallitus. Oppaat ja sikirjat 2011:16.







​​​​​




​​

LÄROPLAN