Vilket kunnande behöver världsmedborgaren

Syftet med denna publikation är att till den del som gäller global fostran tjäna läroplansreformen som genomförs inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen under de närmaste åren. Utbildningsstyrelsen har tillsammans med Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, ett läroanstaltsnät samt flera experter genomfört projektet Världsmedborgare i Finland. Projektet inleddes hösten 2010 och avslutades i slutet av är 2011. I projektet funderade man på världsmedborgarskap och vilket kunnande, dvs. vilka kompetenser, världsmedborgaren behöver. De centrala resultaten av detta projekt har sammanställts i denna publikation.

Skolan möter världen. Vilket kunnande behöver världsmedborgaren? Utbildningsstyrelsen 2011:7 
BEGREPP OCH TEORI
Opetusneuvos Liisa Jääskeläinen, OPH:
Globaalikasvatus
ORDLISTA 

lokal: nivå av globaliseringens inverkan. Lokal markerar att ett fenomen är platsbundet och partikulärt. Förekommer ofta tillsammans med begreppet global, som anses vara motsatsen till lokal. (eng. local)

Burbules, N. ja Torres, C.A. (2000) Globalization and Education: An Introduction. Teoksessa Burbules, N ja Torres, C.A. (toim.)
Globalization and Education. Critical Perspectives. Routledge: New York.

Blackmore, J. (2000) Globalization: A Useful concept for Feminist Rethinking Theory and Strategies in Education? Teoksessa Burbules, N ja Torres, C.A. (toim.) Globalization and Education. Critical Perspectives. Routledge: New York.

Heino, E-O., Houtsonen, L. (2011) Globaalivastuu ja kehityskumppanuus. Teoksessa Jääskeläinen, L., Repo, T. (toim.) Koulu kohtaa maailman. Mitä osaamista maailmankansalainen tarvitsee? Opetushallitus. Oppaat ja käsikirjat 2011:16. Ladattavissa pdf-muodossa osoitteesta: http://www.oph.fi/julkaisut/2011/koulu_kohtaa_maailman


global: världsomspännande, universell. Används för att beskriva världsomspännande fenomen och händelser som inverkar på lokal och nationell nivå. Förekommer ofta tillsammans med begreppet lokal, som anses vara motsatsen till global. (eng. global)

Burbules, N. ja Torres, C.A. (2000) Globalization and Education: An Introduction. Teoksessa Burbules, N ja Torres, C.A. (toim.) Globalization and Education. Critical Perspectives. Routledge: New York.

Blackmore, J. (2000) Globalization: A Useful concept for Feminist Rethinking Theory and Strategies in Education? Teoksessa Burbules, N ja Torres, C.A. (toim.) Globalization and Education. Critical Perspectives. Routledge: New York.

Heino, E-O., Houtsonen, L. (2011) Globaalivastuu ja kehityskumppanuus. Teoksessa Jääskeläinen, L., Repo, T. (toim.) Koulu kohtaa maailman. Mitä osaamista maailmankansalainen tarvitsee? Opetushallitus. Oppaat ja käsikirjat 2011:16. Ladattavissa pdf-muodossa osoitteesta: http://www.oph.fi/julkaisut/2011/koulu_kohtaa_maailman

glokal: lokalt världsomspännande. Syftet med begreppet glokal är att komma ifrån indelningen och utjämna motsatsförhållandet mellan lokal och global. Glokal är en kombination av dessa: verksamhet som sker på lokal nivå men inverkar globalt och tvärtom. Glokal används just för att beskriva att det lokala och globala i stor utsträckning har smält samman och är svåra att skilja åt. (eng. glocal)

Burbules, N. ja Torres, C.A. (2000) Globalization and Education: An Introduction. Teoksessa Burbules, N ja Torres, C.A. (toim.) Globalization and Education. Critical Perspectives. Routledge: New York.

Blackmore, J. (2000) Globalization: A Useful concept for Feminist Rethinking Theory and Strategies in Education? Teoksessa Burbules, N ja Torres, C.A. (toim.) Globalization and Education. Critical Perspectives. Routledge: New York.

Heino, E-O., Houtsonen, L. (2011) Globaalivastuu ja kehityskumppanuus. Teoksessa Jääskeläinen, L., Repo, T. (toim.) Koulu kohtaa maailman. Mitä osaamista maailmankansalainen tarvitsee? Opetushallitus. Oppaat ja käsikirjat 2011:16. Ladattavissa pdf-muodossa osoitteesta: http://www.oph.fi/julkaisut/2011/koulu_kohtaa_maailman



hållbar utveckling: avsikten är att främja miljöns välmående så att dagens och framtidens generationer ska ha lika möjligheter till ett gott liv. Utvecklingen ska byggas på en ekonomiskt, socialt, ekologiskt och kulturellt hållbar grund. Hållbar utveckling strävar efter att beakta gränserna för naturens bärkraft och de utmaningar som globaliseringen medför. (eng. sustainable development)

Finlands kommission för hållbar utveckling. Mot ett globalt och nationellt hållbart Finland. Miljöministeriets publikation, kan laddas ner som pdf på www.miljo.fi > Miljöministeriet > Aktuellt > Publikationer > Broschyrer.

Lindroos, P., Cantell, M. (2007) Education for Sustainable Development in a Global Perspective. Teoksessa Kaivola, T., Melén-Paaso, M. (toim.) Education for Global Responsibility - Finnish Perpectives. Publications of the Ministry of Education 2007:31. Opetusministeriö: Koulutus- ja tiedepolitiikan osasto.

Lisätietoa: www.ymparisto.fi/kestavakehitys


hållbar livsstil: att genom en individuellt vald livsstil sträva efter att kommande generationer ska ha samma möjligheter att leva på jorden. En hållbar livsstil främjar en ekonomiskt, socialt, ekologiskt och kulturellt hållbar utveckling. Skolan kan stödja en hållbar livsstil genom att lära ut färdigheter som främjar hållbar utveckling och påverka elevernas attityder. (eng. sustainable way of life)

Mattila, P. ja Hartikainen, M. (2011) Interkulttuurinen kompetenssi. Teoksessa Jääskeläinen, L., Repo, T. (toim.) Koulu kohtaa maailman. Mitä osaamista maailmankansalainen tarvitsee? Opetushallitus. Oppaat ja käsikirjat 2011:16. Ladattavissa pdf-muodossa osoitteesta: http://www.oph.fi/julkaisut/2011/koulu_kohtaa_maailman

interkulturell kompetens: förmåga att arbeta med människor som har olika kulturell bakgrund. Interkulturell kompetens förutsätter förmåga att lära och anpassa sig till olika förväntningar i situationer där olika kulturer möts. Interkulturell kompetens ska snarare förstås som en öppen livsinställning än noga definierade kunskaper och färdigheter: interkulturell kompetens behövs inte enbart vid interaktion mellan olika etniska grupper utan också mellan olika subkulturer. (eng. intercultural competence)

Jokikokko, K. (2010) Teachers’ intercultural learning and competence. University of Oulu: Faculty of Education. Acta Univ. Oul. E 114. Teos saatavilla pdf-muodossa http://hercules.oulu.fi/isbn9789524263705/isbn9789524263705.pdf

Salo-Lee, L. (2007) Towards cultural literacy. Teoksessa Kaivola, T., Melén-Paaso, M. (toim.) Education for Global Responsibility - Finnish Perpectives. Publications of the Ministry of Education 2007:31. Opetusministeriö: Koulutus- ja tiedepolitiikan osasto.



universalism: ståndpunkt, enligt vilken kunskap är något bestående och oföränderligt och oberoende av kontext. En fara med universalism är tendensen att generalisera för mycket, så att en vedertagen tolkning ofta anses som den enda rätta och andra tolkningar glöms bort och förbises. (eng. universalism)

Andreotti, V. (2010) Global Education in the 21st century: Two different perspectives on the ’post’ of postmodernism. Julkaistu International Journal of Development Education and Global learning 2(2).


globalisering: samhällelig förändring som leder till ökat umgänge mellan kontinenter, länder och människor. Globaliseringen påverkar i hög grad världsekonomin och -politiken, de lokala samhällena och individernas liv. Beroende på perspektivet kan globalisering tolkas på många olika sätt: För vissa innebär globalisering ekonomisk tillväxt till följd av fri marknadsekonomi, för andra betyder det att kulturer smälter samman och förenas. En del ser globalisering som en negativ kraft som utarmar de lokala kulturerna eller som ett uttryck för industriländernas dominans över utvecklingsländerna. (jämförbart begrepp: internationalisering, eng. globalization).

Burbules, N. ja Torres, C.A. (2000) Globalization and Education: An Introduction. Teoksessa Burbules, N ja Torres, C.A. (toim.) Globalization and Education. Critical Perspectives. Routledge: New York.


världsmedborgarskap: egenskap som ger individen förmåga att förstå de globala följderna av sina handlingar och vara medveten om sitt lokala ursprung utan att vara bunden enbart vid det. En världsmedborgare inser sitt ansvar för att råda bot på orättvisor i världen och strävar själv aktivt efter att bygga en rättvisare värld. Världsmedborgaren förhåller sig kritiskt till information och kan tolka politisk verksamhet. Världsmedborgarskap innebär framför allt öppenhet och tolerans samt en strävan efter att förstå olikhet. (eng. global citizen)

Sihvola, J. (2004) Maailmankansalaisen etiikka. Otava: Helsinki.

Virta, A., Kaihari, K. (2011) Maailmankansalaisen yhteiskunnallinen osaaminen. Teoksessa Jääskeläinen, L., Repo, T. (toim.) Koulu kohtaa maailman. Mitä osaamista maailmankansalainen tarvitsee? Opetushallitus. Oppaat ja käsikirjat 2011:16. Ladattavissa pdf-muodossa osoitteesta: http://www.oph.fi/julkaisut/2011/koulu_kohtaa_maailman

politisk kosmopolitism: målet är att sudda ut nationella gränser och utveckla ett globalt rättsystem, där besluten enligt behov fattas regionalt eller globalt. Politisk kosmopolitism innebär en önskan att minska de enskilda staternas makt. Målet är snarare att fördela makten mellan regionala och globala demokratifrämjande organisationer. För att kunna genomföras förutsätter politisk kosmopolitism en tillräcklig mängd demokratiska forum på både lokal och global nivå. (eng. political cosmopolitanism)

Held, D. (2006) Cosmopolitanism: Taming Globalization. Teoksessa Held, D., McGrew, A. (toim.) The Global Transformations Reader. An Introduction to the Globalization Debate. Polity Press: Cambridge.


globalt medborgarsamhälle: består av medborgarorganisationer, privatpersoner och expertnätverk som strävar efter att skapa och erbjuda möjligheter till globalt, demokratiskt samhällsengagemang. Ett globalt medborgarsamhälle bevakar den globala maktutövningen och försöker ge även tysta minoriteter möjlighet att få sin röst hörd så att den har politisk betydelse. (eng. global civil society)

Kaldor, M. (2000) Global Civil Society. Teoksessa Held, D., McGrew, A. (toim.) The Global Transformations Reader. An Introduction to the Globalization Debate. Polity Press: Cambridge.

kulturell mångfald: ett begrepp som markerar beaktande av olika kulturer i ett samhälle och en strävan efter att bevara kulturella särdrag lokalt och globalt. I pedagogisk litteratur ersätts kulturell mångfald dock allt oftare med begreppen interkulturalism eller pluralism, eftersom dessa begrepp vid sidan om att erkänna och bevara kulturella skillnader ytterligare anger en strävan efter att möjliggöra dialog och interaktion mellan kulturer. (eng. multiculturalism)

Räsänen, R. (2007) Intercultural Education as Education for Global Responsibility. Teoksessa Kaivola, T., Melén-Paaso, M. (toim.) Education for Global Responsibility - Finnish Perpectives. Publications of the Ministry of Education 2007:31. Opetusministeriö: Koulutus- ja tiedepolitiikan osasto.

mångkulturella färdigheter: består av kunskaper, färdigheter och attityder som gör det möjligt att arbeta och studera i mångkulturella och pluralistiska samhällen. Mångkulturella färdigheter kan jämföras med begreppet interkulturell kompetens, som föredras inom det pedagogiska området.

Immonen-Oikkonen, P. (2010) Monikulttuurisuustaitojen kehittämisohjelma (MOKU). Teoksessa Immonen-Oikkonen, P., Leino, A. (toim.) Monikulttuurinen kouluyhteisö. Oppaat ja käsikirjat 2010:8. Opetushallitus: Sastamala. Saatavilla pdf-muodossa: http://www.oph.fi/download/126666_Monikulttuurinen_kouluyhteiso.pdf


interkulturalism: ömsesidig och reflekterande interaktion mellan olika kulturer. Ett centralt element i interkulturell fostran är personliga kulturella möten som utmanar individerna att tänka annorlunda både om sig själva och om andra. (eng. interculturalism)

Jokikokko, K. (2010) Teachers’ intercultural learning and competence. University of Oulu: Faculty of Education. Acta Univ. Oul. E 114. Teos saatavilla pdf-muodossa http://hercules.oulu.fi/isbn9789524263705/isbn9789524263705.pdf

global fostran: strävar efter att öka medvetenheten om orättvisor och problem i världen. Inom global fostran behandlas bland annat mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, utvecklingsfostran och fredsfostran osv. Målet är att genom global fostran fostra ansvarskännande världsmedborgare som är medvetna om följderna av sina handlingar på både lokal och global nivå. (eng. global education)

GENE (2004) Executive Summary. Teoksessa Global Education in Finland. The European Global Education Peer Review Process. National Report on Finland. Saatavilla pdf-muodossa internetistä: http://www.gene.eu/peer-review/#National Reports

Jokikokko, K. (2010) Teachers’ intercultural learning and competence. University of Oulu: Faculty of Education. Acta Univ. Oul. E 114. Teos saatavilla pdf-muodossa http://hercules.oulu.fi/isbn9789524263705/isbn9789524263705.pdf

Räsänen, R. (2007) Intercultural Education as Education for Global Responsibility. Teoksessa Kaivola, T., Melén-Paaso, M. (toim.) Education for Global Responsibility - Finnish Perpectives. Publications of the Ministry of Education 2007:31. Opetusministeriö: Koulutus- ja tiedepolitiikan osasto.

fostran till internationalism: används ofta som synonym till mångkulturell fostran och global fostran. Målet med fostran till internationalism är att främja samarbete och tolerans mellan folk och kulturer med hänsyn till statsgränserna. Inom den pedagogiska teorin i Finland har begreppet fostran till internationalism efterföljts av begreppen mångkulturell fostran och global fostran, som bättre anses beakta också ländernas interna kulturella mångfald. (eng. international education)

Räsänen, R. (2007) Intercultural Education as Education for Global Responsibility. Teoksessa Kaivola, T., Melén-Paaso, M. (toim.) Education for Global Responsibility - Finnish Perpectives. Publications of the Ministry of Education 2007:31. Opetusministeriö: Koulutus- ja tiedepolitiikan osasto.

internationalism: Verksamhet på olika samhällsnivåer som främjar samarbete mellan nationer. Avsikten med internationalism är att öka förståelsen för olika kulturer och levnadssätt och på det viset möjliggöra fredligt samarbete mellan olika grupper. Eftersom internationalism som begrepp grundar sig på nationalstatstänkande, byggs samarbetet utgående från statsgränserna. Internationalism kritiseras också ofta för sitt förenklade sätt att se kulturer och nationer. (eng. internationalism)

Räsänen, R. (2007) Intercultural Education as Education for Global Responsibility. Teoksessa Kaivola, T., Melén-Paaso, M. (toim.) Education for Global Responsibility - Finnish Perpectives. Publications of the Ministry of Education 2007:31. Opetusministeriö: Koulutus- ja tiedepolitiikan osasto.


internationalisering: ökat samarbete mellan stater och nationer på det ekonomiska, sociala, kulturella och ekologiska området. I skolan syftar internationalisering ofta på en ökning av olika utbytesprogram och samarbetsprojekt, vars avsikt är att främja ökad internationell rörlighet, tolerans och dialog mellan kulturer. (eng. internationalization)

Opetushallitus/CIMO (2008) Kansainvälisyys – juhlapuheista koulun arkeen. Tietoa kuntapäättäjille ja rehtoreille. Ladattavissa pdf-muodossa osoitteesta: http://www.oph.fi/download/46528_kansainvalisyys_juhlapuheista_koulun_arkeen.pdf

multikulturalisering: samhällelig förändring som leder till att ett samhälle omfattar allt flera samtida kulturer. I skolan syns multikulturaliseringen bland annat genom att elever, föräldrar, lärare och övrig personal allt oftare har allt mer varierande kulturell bakgrund. Förändringen kan ses på både individ- och skolnivå. (eng. multiculturalization)

utvecklingspartnerskap: Med utvecklingspartnerskap avses globalt samarbete mellan nord och syd som bygger på ömsesidighet och dialog. Utvecklingspartnerskap är en form av globalt samarbete som ska bidra till att FN:s milenniemål uppnås. I utvecklingspartnerskap anses som det globala nords uppgift att stödja utvecklingsländerna och inse sitt ansvar att förhindra utvecklingsproblem. (eng. development co-operation)

Houtsonen, L., Heino, E-O. (2011) Globaalivastuu ja kehityskumppanuus. Teoksessa Jääskeläinen, L., Repo, T. (toim.) Koulu kohtaa maailman. Mitä osaamista maailmankansalainen tarvitsee? Opetushallitus. Oppaat ja käsikirjat 2011:16. Ladattavissa pdf-muodossa osoitteesta: http://www.oph.fi/julkaisut/2011/koulu_kohtaa_maailman

plurilingual: flerspråkig, om en person. En person som behärskar många olika språk flytande. Personen växlar naturligt mellan språken och kan använda språken ändamålsenligt med beaktande av språksituationen och kontexten. (eng. plurilingual)

Mattila, P. ja Hartikainen, M. (2011) Interkulttuurinen kompetenssi. Teoksessa Jääskeläinen, L., Repo, T. (toim.) Koulu kohtaa maailman. Mitä osaamista maailmankansalainen tarvitsee? Opetushallitus. Oppaat ja käsikirjat 2011:16. Ladattavissa pdf-muodossa osoitteesta: http://www.oph.fi/julkaisut/2011/koulu_kohtaa_maailman

multilingual: flerspråkig, om ett samhälle, en plats eller en företeelse. I ett flerspråkigt samhälle påverkar flera olika språk sida vid sida och det uppstår olika maktförhållanden mellan språken. Samhällsstrukturerna stödjer de olika språkens existens och fredliga samlevnad. (eng. multilingual)

Mattila, P. ja Hartikainen, M. (2011) Interkulttuurinen kompetenssi. Teoksessa Jääskeläinen, L., Repo, T. (toim.) Koulu kohtaa maailman. Mitä osaamista maailmankansalainen tarvitsee? Opetushallitus. Oppaat ja käsikirjat 2011:16. Ladattavissa pdf-muodossa osoitteesta: http://www.oph.fi/julkaisut/2011/koulu_kohtaa_maailman

flerspråkighet: på individnivå, förmåga att behärska flera olika språk på ett sätt som språksituationen förutsätter. På samhällelig nivå, många olika språkgruppers närvaro i ett visst samhälle.

språkfostran: syftet är att ge eleverna färdigheter att komma till rätta i andra språkmiljöer och förstå de kulturer som påverkar kommunikationssituationerna. Språkfostran ska med andra ord ge eleverna bättre språkkunskaper, men också öka deras kulturella medvetenhet och fördjupa deras interkulturella kompetens.

Mattila, P. ja Hartikainen, M. (2011) Interkulttuurinen kompetenssi. Teoksessa Jääskeläinen, L., Repo, T. (toim.) Koulu kohtaa maailman. Mitä osaamista maailmankansalainen tarvitsee? Opetushallitus. Oppaat ja käsikirjat 2011:16. Ladattavissa pdf-muodossa osoitteesta: http://www.oph.fi/julkaisut/2011/koulu_kohtaa_maailman

kosmopolit: en person som mera upplever sig vara en del av världen än en del av en enskild stat eller nation. En kosmopolit inser sitt ansvar för världen och förstår hur de egna handlingarna inverkar på global nivå. Kosmopoliten strävar genom sina handlingar att på både lokal och global nivå minska andra människors lidande och orättvis behandling av andra. Motsatsen till kosmopolit kunde vara nationalist. Nationalisten bygger i hög grad sin identitet kring en viss nation och etnisk grupp. Enligt vissa tolkningar är kosmopolitism en form av makt, där välgörarens globala ställning utnyttjas för att kuva och kontrollera minoritetskulturer. En motsvarande term är världsmedborgare. (eng. cosmopolitan)

Norris, P. (2000) Global governance and cosmopolitan citizens.Teoksessa Held, D., McGrew, A. (toim.) The Global Transformations Reader. An Introduction to the Globalization Debate. Polity Press: Cambridge

Merry, M.S., de Royter, D.J. (2011) The relevance of cosmopolitanism for moral education. Artikkeli julkaistu Journal of Moral Education, 40 (1), s. 1-18.

Todd, S. (2009) Toward an imperfect education. Facing humanity, rethinking Cosmopolitanism. Paradigm publishers: Boulder, Lontoo.

Grader av internationalisering:

nationell internationalisering: Verksamhet på nationell nivå, till exempel stora nationella projekt som främjar internationaliseringen på regional och nationell nivå.

internationalisering på hemmaplan: verksamhet i klassen, skolan och kommunen som främjar internationaliseringen på lokal nivå. Internationalisering på hemmaplan uppmuntrar individerna att se de lokala möjligheterna till internationalisering. I praktiken kan internationalisering på hemmaplan innebära innovativ användning av internet samt olika samarbetsprogram och projekt, såsom vänskoleverksamhet, eTwinning osv. (eng. 'internationalisation at home').

rörlighet: syftar på individers möjlighet att röra sig mellan olika länder. Avser i fråga om internationalisering multinationella program, såsom EU-projekt som främjar fri rörlighet och öppnar möjligheter till dialog mellan kulturer. (eng. mobility)

Mattila, P. (2008) Kansainvälisyys kouluissa – miksi, miten? Opetushallitus/CIMO (toim.) Kansainvälisyys – juhlapuheista koulun arkeen. Tietoa kuntapäättäjille ja rehtoreille. Ladattavissa pdf-muodossa osoitteesta: http://www.oph.fi/download/46528_kansainvalisyys_juhlapuheista_koulun_arkeen.pdf


Andreotti:

liberal humanism: Ett tankesätt som växte fram under upplysningstiden, som betonar universella mänskliga rättigheter och jämbördiga människors förmåga att fatta demokratiska, rationella beslut. Individens identitet bestäms i förhållande till nationalstater och de kulturer de representerar. Liberal humanism granskar världsomspännande problem utgående från mänskliga rättigheter och i problemlösningsmodellerna betonas industriländernas "ansvar att hjälpa" utvecklingsländerna. Liberal humanism kritiseras just för att avpolitisera relationerna mellan det globala nord och syd. Liberal humanism förbiser de historiska och politiska faktorer som ligger bakom globala maktförhållanden. Det här gör relationen mellan utvecklings- och industriländerna ensidig och förmyndaraktig. (eng. liberal humanism)

Andreotti, V., Souza, L. (2008). Global learning in the knowledge society: four tools for discussion. Journal of Development Education Research and Global Education, 31:7-12.

teknokratisk nyliberalism: ser utbildning och global fostran främst ur ekonomi- och tillväxtperspektiv. Skolsystemet ses som en mekanism som ska producera kapabla individer som tryggar samhällets ekonomiska tillväxt. Internationalisering och global fostran anses vara viktiga, eftersom de ökar individens kreativitet och personliga kompetenser, vilket för sin del är bra med tanke på de ekonomiska behoven i det nya globala samhället. (eng. tecnocratic neoliberalism)

Andreotti, V., Souza, L. (2008). Global learning in the knowledge society: four tools for discussion. Journal of Development Education Research and Global Education, 31:7-12.

postkolonialt tänkande: I postkolonialt tänkande ses världen och världsfenomen som komplicerade politiska och historiska helheter som kan tolkas på många olika sätt. Avsikten är att tänka kritiskt och granska globala problem ur nya, annorlunda perspektiv. Ett särskilt föremål för intresse är maktförhållandena mellan det globala nord och syd som fortfarande bär spår av kolonialismen. Kolonialismen har bytts ut mot en assymetrisk globalisering, där det "globala nord" drar nytta av globaliseringens fördelar och det "globala syd" tampas med de största globala problemen. (eng. Postcolonial theory)

Andreotti, V. (2010) Global Education in the 21st century: Two different perspectives on the ’post’ of postmodernism. Artikkeli julkaistu International Journal of Development Education and Global learning 2(2).

Andreotti, V., Souza, L. (2008). Global learning in the knowledge society: four tools for discussion. Journal of Development Education Research and Global Education, 31:7-12.

Andreotti, V. (2007) An Ethical engagement with the Other: Spivak’s Ideas on Education. Artikkeli julkaistu Critical Literacy: Theories and Practices Vol 1:1, s.69-79.

Andreotti, V. (2006) The potential contributions of post-colonial theory to development education. Artikkeli julkaistu Development Education Journal 12 (3): 7-10. Uudelleen julkaistu ”ThinkPiece”, DEA:n (Development Education assosiation) toimesta.