INTERNATIONALISERING VIA ATTITYDER, MOD, FÖRSTÅELSE
Via attityder kan alla aktörer i skolan engageras i internationalisering på ett eller annat sätt. Utgångspunkten i grunderna för läroplanen är att skapa attityder som följer värdegrunden och präglas av respekt för andra människor och tolerans gentemot olikhet.
Alla elever och studerande har rätt till internationalisering. Alla har inte möjlighet att resa, men alla elever borde ges tillfälle att i sin egen skola lära sig möta och utveckla förståelse för andra kulturer. Attityderna till internationalisering påverkar hur individen möter en person med annan kulturell bakgrund. Lämpliga verktyg för internationalisering på den här nivån är global fostran, kulturfostran och språkfostran, att engagera eleverna och betona principen om hållbar utveckling. Syftet med fostran är att eleverna lär sig ifrågasätta, bygga kunskap genom interaktion, se saker ur olika perspektiv, tackla osäkerhet och handla på ett etiskt sätt.

Hela skolan borde uppmuntra både elever/studerande och lärare att ifrågasätta och förhålla sig kritiskt till olika kulturella uppfattningar, värderingar och attityder, i synnerhet till våra egna kulturella uppfattningar. Det räcker inte med att presentera och tala om kulturer utgående från eventuella stereotyper och bristfällig information. Det är viktigt att våga fråga hur man ska tala om kulturer och möten mellan kulturer. Vilket är syftet med samtalen och presentationerna? Med vems ögon och ur vems synvinkel granskas frågorna? Vilka är vi och vilka är de andra? Hurdana värderingar står de för? Vad vet vi egentligen om ifrågavarande kultur och är avsikterna uppriktigt positiva? Och vet vi över huvud taget vad som avses med "positiva" och är uppfattningen gemensam? Det behövs alltså vilja och mod att ta itu med obekväma frågor och behandla också obehaglig kritik på ett uppbyggande sätt med elever och kolleger.
Om attityder till internationalisering:
Publikationen innehåller synpunkter om centrala utgångspunkter, utmaningar och möjligheter för fostran till världsmedborgarskap i en globaliserad värld.
I publikationen beskrivs också de allmänna principerna som styr skolans kulturella samarbete och tankarna bakom mångkulturell och kulturell fostran. Syftet med publikationen är att komma med idéer som lärarna kan använda i sitt arbete eller som kulturaktörer kan använda i verkstadsverksamhet.
GODA MODELLER (materialet på finska)
DELAKTIGHET

Det speciella med den här modellen är att skolans elevkår ansvarar för utvecklingsprojekten. Eleverna menar att internationellt samarbete gynnar självständighet.
LÄRARGUIDE I GLOBAL FOSTRAN

Den här lärarguiden i global fostran kopplar samman fem gymnasiekurser till en helhet, Maailma ulottuvillasi (på finska). Utgångspunkten är globalisering, som behandlas med hjälp av sju teman, allt från befolkningsfrågor, konflikter och fattigdom till mänskliga rättigheter och utvecklingssamarbete. De obligatoriska kurserna i geografi, samhällslära och religion och de tillämpade kurserna i religion och hälsokunskap ingår i helheten.


KURS I INTERNATIONALISM PLANERAD AV STUDERANDE

De studerande planerar en hel kurs i internationalism under det första gymnasieåret. Kursen genomförs under det andra gymnasieåret. De studerande väljer mål, samarbetspartner, arbetsmetoder och sociala medieverktyg. De producerar också studiematerial till kursen. Modellen är mycket kollektiv.

BESKRIVNING AV FÖRÄNDRINGSPROCESS

Vid internationalisering ligger målet på förändringstänkande, attityder och problemlösningsförmåga. De studerande skriver ner hur deras tankar utvecklas under kursen och projektet.
BERÄTTELSER

I den här modellen ska eleverna sätta sig in i en jämnårigs situation i ett främmande land och skriva en berättelse om det. Skådespelare framför elevernas berättelser så att de blir interkulturella upplevelser.

DOKUMENTERING I REALTID

Under projektets gång dokumenteras och struktureras allt arbete inklusive medieinnehåll tydligt i en projektblogg. Bloggen uppdateras i realtid i takt med att arbetet och projektet framskrider. Modellen präglas av öppenhet och synlighet.

MULTIKULTUR-pass

De studerandes kurser i internationalism i åk 7–9 och gymnasiet antecknas i ett MULTIKULTUR-pass.

ELEVENS/DEN STUDERANDES INT-CV

Modellen omfattar en plan som kan användas som anteckningsunderlag och modell för en elektronisk version som kan utvecklas så att den lämpar sig för utbildningsanordnarens verksamhetsmiljö. Exempel på vad som enligt den här modellen eller i övrigt kan antecknas i CV:n finns i en wiki som sammanställts av koordinatorerna och en praktikant. Alla som läser den kan lägga till egna idéer! AC-video.

INTERNATIONALISERINGSPLAN FRÅN FÖRSKOLAN TILL ANDRA STADIET

Begreppet internationalism klarnar gradvis för eleverna. Utgångspunkt för planen är regeringsprogrammet, planen för utbildning och forskning (KESU) och gällande läroplaner.

Innehållet beaktar övergången från ett utbildningsstadium till följande. Planen godkänns i nämnden och utgör en del av skolornas läro- och/eller verksamhetsplan. En arbetsgrupp ordnar strategiutbildning och följer upp hur strategin uppnås. Syftet är att internationaliseringsplanen ska fungera som en uppdaterbar handbok, som innehåller t.ex. anvisningar om hur man ordnar internationell verksamhet i skolor och förskolor.

INTERNATIONALISM SOM VERKSAMHETSIDÉ I SKOLAN

En skola som visar mod, förståelse och attityd vid genomförandet av temaområdet internationalism har antagit internationalism som verksamhetskultur i all sin dagliga verksamhet, i sina värderingar och attityder. Verksamhetsidén ska också beaktas vid rekryteringen av lärare.

SKICKLIG LEDNING

En skicklig rektor engagerar lärarna och deltar i det dagliga projektarbetet på lika villkor som lärarna. Rektorn sköter tidskrävande praktiska ärenden, så att lärarna kan koncentrera sig på själva arbetet i internationella projekt. Rektorn deltar som jämbördig part under hela projektet.

INTERNATIONALISM I BYSKOLOR

Utmaningen är att alla inom kommunen ska ha lika möjligheter till fostran till internationalism.

BYGEMENSKAP I INTERNATIONALISERINGSPROJEKT

Projektet inleds på initiativ av byaföreingen i samarbete med skolan. Byaföreningen erbjuder hjälp med planeringen. Skolans uppgift är att planera och ge undervisning, bygemenskapen står för de praktiska arrangemangen och leder projektet. Alla deltar i genomförandet. Modellen innebär flexibelt samarbete och skolan får i det närmaste ta emot en färdig modell.
INTERNATIONALISERING AV SKOLAN – FRÅN PROJEKT TILL PROCESSER

Fostran till internationalism är nära knutet till läroplanen eftersom den omfattar global fostran och språkfostran. Ett bra exempel på hur en skola internationaliseras steg för steg.